I vrigt bester det ver snda provet ev ett stort an tal dels sl&f gllkAaAdS' dels ski frliknande amiatycken av samma beskaffenhet soa det frutnmnda provet. Det skiffriga materialet betecknas i fortsttningen med 7:1, det slagglik- nunde materialet 7-2. Besk hos Bergsingenjr H. Pettersson Metallografiska Institutet den 19.7.46. De olika proverna av slaggartad struktur understlldes ingenjr Pettersson, varvid srskilt de prover, som utgjordes av skiktat material i kontakt med slag^artat undersktes. Ingenjr Pettersson framhll, att de nilamda strukturerna kunde hrrra frn ett och samma grundmaterial, som kunde utgras v lerskiffer eller alunskiffer* Vid successiv upphettning kan sdan skiffer dels ;.ndra frg frn evart till mrkgr eller nnu ljusare rdaktif eller #ul,.ktig, varvid spaltbarhe- ten ytterligare kas. D tempe aturen hjes ver en viss gr ne, avger grund- masman gas under samtidig sm itning, varigenom en slag* artud struktur uppstr, i vilken de inneslutna luftbUrorna visa en skiktad orientering. Prov nr 7 ansg ing. Pettersson med strsta sannolik het vara en lerskiffer, som utsatta fr hg temperatur. Den svarta starkt snderklyftade delen uv provet ir den minst om Jnurande kvalitativ spektralunalys av det skiffriga och det slaggartade materialet har visat, att inan skillnad i saxmansttnin( freligger, iroven innenlla uoa huvudbe stndsdelar aluminium, magnesium, jrn och kisel samt mindre mngder mangan, van idin ooh titan. ven lr dessa prov har kemisk analys fr bestmning av frhllandet kisel: luainlua: jrn pbrjats.