1 SOCKET TUBE tf tta n * Snabbattack mot mlet ftm fr egen maskin V I PROPULSION UUlT HAFT DEL, D3RV TEORI I LONDON V-vapnets alla frdelar plus levande flygare , Levande flygare ombord p de 99.spkbomber som p sista > kretsat inte bara ver Sv rige, r sista teorin om de mys- ^ luftprojektilerna! Den lanseras i Daily Express, som 'ch med producerar en tecknad konstruktion av botn* Spkbomben skulle i mngt och mycket pminna om V-vapnen, men med den skillnaden att den manvre ras av en flygare och att den har ^r spkbomben, frgar Daily Exprcso, sorn ocks preste, ar ovai. stende bild. Lngst t. v. ser man de tre rakettuberna med fast brnsh strre rckvidd och kraft. Rret upptill r f ramdrivnings aggregat, och lngst fram nosen skulle fraren ha sin plats. Flygande bomben h a r f tt strre vin gar n den ursprungliga V 1. Medan den faller, tycks den styras i en vid cirkel, vilket skulle frklara varfr observat rerna sagt, a lt de flyger n i stlig n i vstlig riktning. N r farten g tt ner till ungefr 500 m iles i tim m en, sta rta r fraren fram drivningsaggregatet och tervnder fr egen m askin till utgngs Vad syftem let med epkbom berna r kan Pincher inte direkt ange. Men man I varje fall r det tydligt, a tt spk- bomberna brjar intressera England m er och mer. Och h r gller det natur-j ligtvis inte bara de fenomen, som visat sig ver Sverige. R apporter h ar ju ven ingtt frn Finland, D anm ark, Frankrike och Schweiz. F r dagen h ar ven ngra italienska tidningar givit offentlighet t en rapport frn A driati ska havet. D et r Daily Express Stockholmskor- respondent m r Chapm an Pincher, som nu tagit till orda. H an h ar g jo rt en sam m anstllning av det lilla m an vetl om bomberna, och han h ar kom m it till' kan tanka sig* att det hr r fr&a om en det resultatet, a tt m an h r h ar a tt gra re n r y s k p r P a a n d a fr att inge vrlden med en kom bination av V 1-bomben respekt fr Rysslands tekniska frmga, och raketdrivna plan, som dock ma- " nvreras av en flygare. D et skulle med andra ord betyda, a tt spkbomben . ; , har alla V-vapnets m jligheter plus en m nniska som frare. M askinerna r frsedda med m inst . . dubbla projektiler, som i de flesta fall ... , r : , . ' startas frn det av R yssland ockupe- rade Peenemunde. D eras rckvidd g r upp till om kring 1,600 km. 1 T nker m an sig a tt fraren ligger fram stupa i nosen p planet, m ste detta avfyras frn ett vertikalt posta ment. F r a tt ge ordentlig fa rt under lng tid m ste brnslet brnna upp varje tub ungefr p sam m a stt som en cigarrett frbrnns. R akettuberna ta r upp projektilerna till stor hjd m en med en hastighet som inte r strre n a tt piloten rd das frn att svim m a av.