hrdea i fjrran e tt dn i rksvansena riktning, d .v .s frn norr. Per sonens ifrga uppfattning om fenomenet r, a tt den troligen vore n^on reaktiona f reteelse. n annan huvudstadsbo, nrmare bestmt en ingenjr, stod k l. 22.17 utanfr en restaurant vid korsningen av Gransholms ooh Mechelingatorna, d han sg i riktning mot Grnaholmsgatan e tt ljusfenomen, som han uppgav vara av 1-2 km lngd och av en knuten nves bredd. Let rrde sig frn nord-nordost t i l l sydvst. Rkstrimman syntes vora av brinnande mne, som bildades t i l l en silverskimrande lysande strimma. Enligt hans bert telse skulle expbsionsgaserna, som vid explosionen sjnko under ljusba nan, ha fortsatt att brinna ooh format sig t i l l en rkstrimma. Brinnandet rckte 1-2 minuter, varefter det ver t i l l strsta delen frsvunnet. Luften var vid denna tidpunkt mycket s t i l l a . Ingenjren meddelade senare p kvl len t i l l idningen observationsvinkeln. Hjden beror p var fenomenet s t i g it ver kusten. Enligt hans uppfattning rrde sig ljusen sannolikt p I "ilhimki upptckte en annan person k l. 22.13 p himlen e tt lju s- fenomen, uom han trodde var en raket. Han sg en explosion och trodde, att det var en t ills a t s , som exploderat. Ljuset efterlmnade en rkstrimma och rrde sig en ligt honom frn nord-nordvst t i l l syd-sydost. Ca. 5-6 mi- n ter efter "explosionen" hrdes i fjrran e tt dovt muller, aom l t ungefr lik a 30m p sin tid hrdes, d Estland bombarderades. Tv mn, som Vefunno sig n. ot lngre bort p orten, hade ven hrt m ullret. hr det frga om e tt stj r n fa ll? D vi sent p kvllen samtalade med en meteorolog framkom, att det icke a lls r om jligt, att det hela skulle vara frga om ett stj r n fa ll. Meteorens flyghjd, d den syntes aom klarast, r nmligen ju st ca. 40 km. vens lmnar meteoren efter 3ig en slingrande rkstrimma, som stundom synee silverskimrende. Om t illf r lit lig e observatrer insnde ndiga med delanden t i l l Meteorologiska Centralanstalten, kunde man p lasn sv dessa, i f a ll de ro tillr c k lig a , konstatera, om fenomenet var ett stj rn fa ll e l ler icke. let kan nmnas, a tt senaste vin ter, i februari-mars, upptckteB i ster botten stora m eteorfall. ven trodde man d p mnga h ll, att det var fr ga om en raket, fastn det d var e tt ty d lig t stj r n fa ll. Spokraket ven ver vrt Observationer p flere orter Magnesiumartat ljus, som spridde gnistor och ljusbollar. E tt mystiskt ljusfenomen, som m an sam m anbinder med den s. k. spkrake, te n ver Sverige och Danmark, sgs sndag kvll ven ver v rt land. I Helsingfors observerades den mystiska raketen kl. 22,17, och i Tammerfors fem m inuter tidigare. U ppgifterna om den riktning den mystiska raketen h a de ro motstridande. Helsingfors-obser- vatrerna uppge nordostsydvst, i Salo sg m an den rra sig sderut och i Tammerfors och Kallvik sterut. Fe- nomenet torde av a llt a tt dma h a fr siggtt p mycket stor hjd. En av deni som sg ljusfenom enet ver Helsingfors r d r Aarno Snellman. Enligt vad h a n om talade fr H ufvudstadsbladet i gr kvll s a tt h a n vid 10-tyden p sin hal kong, som v tte r m o t vster, d h a n lade m rke till ljusfenomenet. H an be skriver ljusfenom enet sorn e tt m agne siumljus, vilket med sto r hastig h et rrde sig i riktningen n o rd o st-sy d v st. Var fe nom enet brjade kunde h a n in te sga em edan vggen skymde utsikten. Feno m enet varade en d ast 12 sekunder och hade d f rfly ttat sig cirka 20 grader p himlavalvet. Medan d en raketliknande ljuspunkten passerade denna b a n a sprid- de den gnistor av betydande dimensioner och t. o, m. ljusbollar. D et sg n rm ast u t som om en serie explosioner in tr ffa t. N gra ljudfm im m elser hade d r Snell m an emellertid inte. R aketenM efterlm nade e n moln- eller rkstrimm a, sorn stllvis var dubbel, och denna strim m a blev lnge svvande i luften. P vilken hjd fenomenet frsiggick var enligt dr Snellm an omjligt a tt uppskatta. H ufvudstadsbladet hade i g r kontakt ven med e tt a n n a t gonvittne, som sett fenomenet i Kallvik. H an pstod dock bestm t a tt den mystiska raketen rrde sig sterut. E nligt d etta gonvittne rr de sig raketen i 2527 graders vinkel uppt, dr. ban an krkte sig, v arefter ra keten slocknade. Den uppenbarade sig pltsligt m itt p himmeln. I vrigt ver ensstm m er rapporten med dr Snellmans. De flesta anse det sorn sagt vara omj lig t a tt bedma p vilken hjd ljusfeno- m enet frsiggick. Men d m an observe rad e det s g ott som sam tidigt bde Helsingfors, Salo och Tammerfors m ste det h a r rt sig p en hjd av m inst 50 kilometer och hastigheten mste drfr h a v arit oerhrd. F rn sakkunnigt hll anser m an som sagt a tt det inte kan va r a frga om en meteorit. Om det allts r en produkt av ingenirsteknik mste det vara frga om ngonting synnerligen fantastiskt. Sndag k v ll o b se rv e ra d e s i Salo e tt lik n an d e ljusfenom en som i H elsin g -' fo rstra k ten . L ju se t kom m ed vldig fa rt d er och f rsv an n u r sy n k re tsen . F en- i m en et lm n ad e en e ld k v a st e fte r sig. j E fte r t h rd e s e tt ex p lo sio n sa rta t lju d . j Tv sak kunniga, av v ilk a den en a g jo rd e sina ia k tta g e lse r i D ickursby och den a n d ra i Helsingfors, kunde vid jm f re lse k o n sta te ra a tt de se tt feno m an kan a n ta a tt d e t obero en d e av den s k e n b a rt rin g a h jd e n r rd e sig fle ra tio tal k ilo m e te r ovan jorden. I Tamm erfors observerade p sndags kvllen kl. 22,12 e tt ljusfenomen, som rrde sig t ster och lm nade efter sig er. rksvans. Fenom enet hade ocks ob serverats i Teisko.